Vad är kognitiva förmågetest och hur används de vid rekrytering?

1. Vad är ett kognitivt förmågetest?

Vid rekrytering används kognitiva förmågetest för att mäta vissa delar av din tankeförmåga, till exempel numerisk eller verbal slutledningsförmåga eller förmågan att bearbeta abstrakt information. Vanligtvis får du lösa problem snarare än beskriva din personlighet eller tidigare arbetslivserfarenhet. Exakt vilka förmågor som mäts beror på testet. Därför säger testinbjudan och informationen till dig som kandidat mer än själva benämningen.

Dessa test skiljer sig från kunskapstest, som undersöker vad du redan kan inom ett ämne, och arbetsprov, där du får utföra en uppgift som liknar dem du skulle ha i jobbet. Gränserna är inte alltid tydliga: ett test kan kombinera slutledningsuppgifter med arbetsrelaterade scenarier. Utgå inte från att alla rekryteringstest på nätet är kognitiva förmågetest.

Du kan också stöta på benämningar som ”begåvningstest”, ”färdighetstest” eller ”logiskt test”. Begreppen används ibland ganska löst. Ett resultat på ett slutledningstest vid rekrytering ska inte automatiskt tolkas som ett IQ-värde, och resultat från olika test är inte direkt jämförbara.

2. Vilka typer av uppgifter kan du möta?

Uppgifter i numerisk slutledning kan innehålla tabeller, procent, proportioner eller talmönster. Ett exempel: en grupp har slutfört 48 uppgifter av ett mål på 60. Hur många procent av målet har uppnåtts? Beräkningen är 48 ÷ 60 × 100 = 80 %. I DailyQuests övning Snabbräkning kan du träna huvudräkning, medan Talserier låter dig öva på att upptäcka regler i talföljder. Ingen av övningarna täcker alla tänkbara typer av numeriska testuppgifter.

Uppgifter i verbal slutledning kan gå ut på att avgöra om ett påstående följer av en kort text, ibland med svarsalternativ som ”sant”, ”falskt” och ”går inte att avgöra”. Det viktiga är att utgå från informationen i texten, inte från sådant du vet sedan tidigare. DailyQuests övning Verbal slutledning är ett relevant träningsalternativ. Synaps-stafett ger träning i ordassociationer, men att associera mellan ord är inte samma sak som att bedöma ett skriftligt resonemang.

Abstrakta eller logiska uppgifter kan gå ut på att hitta en saknad figur, fortsätta ett mönster eller välja det som inte passar in. Logiska mönster och Avvikelsejakt ger träning på liknande uppgifter. Spatiala uppgifter kan handla om att rotera föremål i tanken eller jämföra hur de är vridna. I Rumslig rotation kan du träna på rotationsuppgifter.

Vissa test innehåller även uppgifter som prövar uppmärksamhet, minne eller förmågan att växla mellan regler, men sådana uppgifter ingår inte i alla test. Bland DailyQuests övningar finns Symboljakt, Arbetsminne, Ljuseko för sekvensminne, Ritning i mörkret för att minnas visuella vägar och Växeln för att hantera regelbyten. Se dem som övningar med liknande uppgiftstyper, inte som kopior av ett visst rekryteringstest.

3. Hur använder arbetsgivare testen vid rekrytering?

En arbetsgivare kan lägga in ett test tidigt i rekryteringen, efter genomgången av ansökningarna eller senare i samband med intervjuer. Syftet kan vara att låta kandidaterna lösa samma slags uppgifter, i stället för att enbart utgå från vad de beskriver i sina cv:n. Vissa organisationer använder resultaten som stöd för att avgöra vilka som går vidare, medan andra väger in dem som en del av en bredare bedömning.

Hur resultaten används varierar. En arbetsgivare kan kräva ett visst lägsta resultat, jämföra de sökande med varandra eller väga samman resultaten från olika deltest med intervjuer och arbetsrelaterade övningar. Om testleverantören använder standardiserade jämförelsevärden kan resultatet vara relaterat till en viss normgrupp. Utgå inte från att alla arbetsgivare använder en gräns för godkänt eller tolkar resultaten på samma sätt.

Testinbjudan kan förklara vilken roll testet har i processen, men arbetsgivarens urvalskriterier framgår inte alltid. Bra frågor att ställa är: Vilket test ska jag göra? Finns det officiell information för kandidater? När måste jag ha gjort testet? Får jag återkoppling? Ett testresultat är just ett testresultat, inte en heltäckande beskrivning av dina färdigheter, din erfarenhet eller vad du kan bidra med.

4. Tid, poängsättning och instruktioner – det här bör du kontrollera

Vanliga uppgiftstyper är flervalsfrågor, frågor där du anger ett kort siffersvar och interaktiva uppgifter. Tidsgränsen kan gälla hela testet, enskilda delar eller varje fråga. Vissa test är adaptiva, vilket innebär att vilka frågor du får senare kan bero på dina tidigare svar. Andra har en fast uppsättning frågor. Läs instruktionerna i stället för att anta att upplägget är detsamma som i övningar du har gjort tidigare.

Ta reda på om du får hoppa över frågor, gå tillbaka till tidigare svar, använda miniräknare eller göra anteckningar innan du börjar. Kontrollera också om felaktiga svar ger poängavdrag och om obesvarade frågor bedöms annorlunda. Om det är klokt att gissa beror på de reglerna. Rådet att ”svara på allt” passar inte alla test, och hjälp utifrån kan vara förbjuden.

Resultatrapporter kan visa råpoäng, andel rätt, skalpoäng eller percentilvärden. Det är olika mått: ett percentilvärde visar vanligtvis hur du ligger till i förhållande till en normgrupp, inte hur stor andel av frågorna du svarade rätt på. Läs förklaringarna i rapporten. Jämför inte resultat från olika testleverantörer, eller från ett rekryteringstest och en träningsövning, om det inte uttryckligen finns stöd för en sådan jämförelse.

5. Så förbereder du dig utan att memorera svar

Börja med testleverantörens officiella exempelfrågor och instruktioner för kandidater, om sådana finns. Ta reda på vilka uppgiftstyper och praktiska regler som gäller innan du väljer hur du ska öva. Om testet fokuserar på att tolka tabeller bör du lägga tid på tabeller, procent och proportioner i stället för att bara träna på talserier. Förberedelserna är mest användbara när de motsvarar kraven i uppgifterna.

Börja med att öva utan tidspress om uppgiftstypen är ny för dig. Försök förstå orsaken till varje fel: läste du instruktionen fel, gjorde du ett räknefel, missade du ett mönster eller drog du en slutsats utan stöd? Prova sedan korta övningspass på tid som så långt det går liknar de angivna testvillkoren. Målet är att bli tryggare med en lösningsmetod och hitta ett bra arbetstempo, inte att utgå från att övningsresultaten förutsäger hur det går på rekryteringstestet.

Vid numeriska uppgifter kan du skriva ned vilket räknesätt som behövs innan du räknar. Vid verbala uppgifter behöver du skilja mellan vad texten faktiskt säger och vad som bara låter rimligt. Vid mönsteruppgifter bör du kontrollera att den regel du har hittat stämmer i varje steg som visas. Om du får gå tillbaka till frågor kan det vara klokt att gå vidare när en uppgift tar oproportionerligt mycket tid.

6. Använd DailyQuest.ai och förbered dig inför testdagen

DailyQuest.ai erbjuder gratis träningsövningar. Det är varken ett validerat eller officiellt rekryteringstest och inte heller ett IQ-test. Resultatsammanfattningarna bygger på fasta regler och ska inte tolkas som en arbetsgivares bedömning, en validerad förmågeprofil eller en prognos för om du kommer att bli godkänd. Använd dem för att följa upp din träning, inte för att sätta en bestämd etikett på din förmåga.

En enkel rutin är att välja en relevant övning, göra ett kort pass och gå igenom misstagen innan du försöker igen. Du kan till exempel kombinera Snabbräkning med separata procentuppgifter om du behöver träna på att räkna, eller använda Logiska mönster för att öva på att pröva tänkbara regler. Att bli van vid en viss övning betyder inte att du är redo för ett annat test.

Kontrollera sista svarsdag, beräknad tidsåtgång, tekniska krav och regler för tillåtna hjälpmedel före testdagen. Ordna en lämplig plats att sitta på och kontrollera internetanslutningen. Om du behöver en anpassning eller stöter på tillgänglighetshinder ska du kontakta rekryteraren eller testleverantören innan du börjar och fråga vilka lösningar som finns. Om ett tekniskt problem avbryter testet, dokumentera vad som hände och rapportera det snarast via den angivna supportkanalen.